MY MALTA LIFE

Alltså, nr 1. Jag har inte bloggat på 3 veckor. Nr 2. Jag har varit i Sverige. Nr 3. Igår hade jag två års dag på Malta.

Att jag inte bloggar är ju inget nytt. Glömmer bort det då och då. Och bloggen är ju delvis för att jag ska kunna gå tillbaka och minnas min tid här. Så får skärpa mig lite.

Sverige var fantastiskt! Hann träffa många av er, men långt ifrån alla jag önskade. Men att träffa precis alla man vill träffa på 10 dagar och samtidigt spendera tid med sina närmsta, går inte. Då behöver jag vara hemma typ 30 dagar. På mina 10 dagar hann jag äta all mat och godsaker som jag saknat, fick använda jacka (äntligen), passade på att köra bil (som jag längtat), andades bjötlviksluft och njöt av att dricka kranvatten.

Det är kul att se vad man lärt sig att uppskatta under tiden på Malta. Trodde aldrig att jag skulle njuta av att behöva ha på mig jacka liksom.

Att det igår var två år.. TVÅ ÅR sedan jag flyttade hit. Det är sinnessjukt! Hur kan tiden har gått så fort. 3 månader blev 6 månader som blev 1 år som blev 2 år, typ så. Första året gick ändå "realistiskt" fort, men det här året, vad hände? Haha.

Jag blir så förskräckt men samtidigt fascinerad över mig själv över att ha bott här så pass länge. Malta är ju pyttelitet och nu när jag kan och känner till så mycket om det här landet så känns det inte alls märkvärdigt att ha bott här. Men jag minns hur stort steg det var i början.

Jag tänker ju alltid framåt, och just nu har jag kommit på att jag kanske vill testa ett nytt land. Men nu när jag har mina katter så är det inte bara att byta land. Vilket är bra på ett sätt. Annars skulle jag nog aldrig flytta hem till Sverige. Jag är sugen på Spanien och England just nu. Men det kanske räcker med en weekend, haha.

Jag som skulle skriva om hur glad jag är att jag valt att flytta hit, och så drar jag ut på helt fel saker, som att flytta osv. Vafan... Nej jag är så otroligt glad, imponerad, stolt, och tacksam över att jag vågade testa. Jag visste inte om det skulle vara min grej. Och det är det som är så coolt. Att du inte vet. Det är så konstigt att jag älskar den känslan när jag annars styrs av att veta ALLT. Kan inte fungera normalt om jag inte vet vad klockan är.. Men när det kommer till att flytta utomlands och göra en stor förändring i livet, då var den ovetande känslan så befriande.

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om detta. Men nu, sova.

/HANNA