MY MALTA LIFE

 

Hej och hejdå Sverige, julfirande, släkt, vänner, fest, mys i soffan, och massor med mer som jag hann med under 7 dagar i mitt underbara Sverige. Visst gick tiden lite föör fort och jag fick planera in så gott som varje timme på dygnet för att få ihop allt. Men en vecka gav mig SÅ mycket.

 

Jag fick träffa vänner och släkt, det absolut viktigaste! Det kändes så skönt att vara återförenad med mitt svenska liv och få ett bevis på att allt är som vanligt. Även fast allt kanske inte var exakt som sist så kändes det som vanligt. Att mamma och pappa flyttat till morfars tidigare hem kändes inte alls lika konstigt som jag föreställt mig, och att bästa Malin blivit mamma kändes som en självklarhet. Helt otroligt att jag kunde ta in alla omställningar så icke-känlsosamt ändå, haha! 

 

De ständiga frågorna man får är "Hur känns det att åka tillbaka nu då?" "Trivs du där nere?"  "När kommer du hem?"

 

1. Konstigt nog så kändes det faktiskt bra att åka hem till Malta igen. Trots att jag gärna tagit en extra vecka i Sverige så kändes det helt okej att det bara blev en intensiv vecka. Under den tiden hann jag känna att jag fortfarande trivs på Malta mer än vad jag saknar Sverige. Det var väldigt skönt för mig att få den känslan för jag vet aldrig hur jag kommer att reagera när jag åker hem en sväng, det har varit väldigt olika från gång till gång. 

 

2. Självklart trivs jag här nere, annars hade jag ju inte bosatt mig här i 1 år och 3 månader. Men självklart så är det inte alltid en dans på rosor. Det finns ju stunder då jag inte trivts med tillvaron lika bra, men det ingår i vardagen tycker jag, att man har bra och mindre bra dagar. Mitt liv här nere har blivit en vardag och det är en enorm skillnad på hur jag upplever saker idag jämfört med när jag precis flyttat ner. I början var man som en turist och skulle fota precis allt, blogga om en utkväll i detalj. Nu är det inte alls lika roligt att skriva om min senaste fika på mint eller utekväll på level 22. 

 

3. Den frågan som alla frågar, men som jag inte har ett svar på, haha! Jag önskar att jag kunde bestämma mig för när jag vill åka hem. Som den organiserade människan jag är så har jag flera gånger försökt att bestämma mig för en tidpunkt, men jag har insett att det ej blivit som jag bestämt. Så jag får helt enkelt gå på känsla. Två saker är i alla fall bestämda. 1.Jag vill inte åka hem till Sverige för att några månader senare bestämma mig för att åka tillbaka till Malta. Jag vill kännna mig klar, färdig, done med Malta helt enkelt. 2. Jag vill veta vad jag ska göra när jag kommer hem, jag ska ha en plan. Med det så menar jag att jag bestämt mig om jag ska studera eller jobba, och vad jag ska studera eller vart jag ska jobba. Om jag kör en vild chansning så tror jag att jag kommer att komma hem till hösten 2016, men det kan blir tidigare, och även senare. 

 

Idag är det sista dagen på å 2015, vad gör jag då? Jag vaknade runt 09.00 trots att jag slutade 01.00 inatt, men antar att det tar några dagar för mig att komma in i kvällspass-rutinen igen.

 

Idag så jobbar jag 16.30-17.00, jag vet, på självaste nyårsafton, men ni behöver inte tycka synd om mig. Jag blev faktiskt glad när jag insåg att jag skulle jobba på nyår för då slipper jag hetsen om nyårs-outfit, stressen om vilken fest man ska gå på osv.

Förutom det så har jag en rejäl förkylning som gör att jag ändå inte hade orkat festa till det ordentligt. Istället så ska jag dricka lite skumpa på jobbet och sedan när jag slutat så kanske jag svänger förbi Erik och Aysegul´s nyårsfest. Men det blir inte någon lång stund eftersom jag dagen efter ska på film/reklaminspelning på jobbet, haha!

 

Nu undrar ni säkert varför jag inte nämnt detta tidigare, och det är för att jag fick veta det igår!  När jag kom in på kontoret så fick jag inte ens ett hej från våran head of support utan "Hanna du ska vara med på filminspelningen den 1a januari", så tydligen har de valt att jag ska vara med i någon film som vi kommer att publicera på arbetsförmedlingen(morsan, är detta något du har styrt ihop?) samt Facebook...

 

Ni som känner mig vet ju att jag HATAR sånt här, men jag får väl helt enkelt ställa upp och "tacka" för att mina kollegor vill ha med mig i filmen "så att folk blir mer sugna på att jobba hos oss" citerat en kollega. För mig är det inte en komplimang att de vill ha med en tjej i filmen för att det ska sälja bättre. Jag är ingen jävla produkt som de kan placera för lite extra likes på Facebook. Samtidigt så orkar jag inte svika jobbet när de planerat allt. Men jag kan lova att inspelningen kommer inte att bli smärtfri, de kan ju räkna med x antal omtagningar och en liten del av mig vill medvetet sminka mig riktigt hemskt, så att jag inte alls blir lika snygg som de hoppats på, men inser ju att jag kommer att ångra mig när de publicerar filmen på diverse sociala medier, haha! Fortsättning följer säger jag bara.. 

 

Meningen med detta inlägget var att jag skulle skriva om vad jag har för mål för 2016 men det får bli i ett annat inlägg. 

 

 

 

 

 

GOTT NYTT ÅR!